.

Jag och mamma satt och pratade i måndagskväll. vi pratade om känsliga grejer, grejer som man helst inte vill prata om. Mitt uppe i en disskution blev jag ledsen och började gråta, bara sådär.. Jag försökte verkligen att inte göra de, men de kom ändå. Mamma kramade mig och sa att de var okej att vara ledsen. Man får saknar personer, man får vara arg, man får ha dagar då man inte vill göra något och bara gräva ner sig. Men innerst inne får man aldrig glömma vem man är och hur man är, vad som än händer! Ens hela värld kan inte falla samman.. vad som än händer går de att bygga upp den!

De gjorde min i måndags, min värld rasa. Jag talade om för mamma att jag inte ville ett dugg mer! Jag ville inte spela innebandy, jag ville inte förlora personer jag älskar, jag ville inte gå till skolan, jag ville inte träffa mina kompisar, jag ville inte bli 18, jag ville inte vara med om att någon nära försvinner..

Mamma kramde mig än en gång och sa att man får ha dagar man inte vill. Men man får inte bara fly ifrån sitt verkliga liv kommer det aldrig att bli bra. Om man inte försöker komma igenom de komman man vara låst där föralltid. Man kan inte bara lämna allt, ett bra exempel är dom som begår självmord. Jag anseratt personer som gör de är egoistiska. Dom personerna är svaga, dom orkar inte ta tag i sitt liv. Dom är fega!

Jag har lärt mig att när allt känns som det verkligen är över, när man tappar all ork så måste man tänka på det man har! Det man har betyder så mycke för en. Lägger man massa energi på sådant som är borta/ sådant som redan är förbi kan man förlora de man har, det som finns för en nu..

Jag menar inte att man inte får vara ledsen, för de får man.. Men man får inte glömma bort vem man är och vad man har.. <3





jag saknar dig och det gör faktist ont. men det är fortfarande okej att det gör ont, för de kommer bli bra.
jag kommer över de, men jag glömmer inte<3