.

Kyrkogården igår var riktigt fin. 
Som jag skrev på fb så väcker det alltid vissa känslor att gå in där. 
Speciellt när man har någon nära som inte längre finns kvar.. 
Jag tände två ljus, för morfar och nicke.
Det är en speciell känsla där uppe på kyskogården, den största funderingen jag har är:
Hur dom har det nu?
Vad gör dom om dagarna?
Är man en själ som svävar runt eller är livet slut när man försvinner ur sin kropp? 
Dom frågorna lär jag få fundera på...

" i miss you
i miss your smile
that you'll shed a tear
everyonce in a while
but even though it different now
you're still here somehow
my heart wont let you go i just need you to know
i miss you. "


Morfar och Niklas, ni saknas här nere.
Jag skulle göra vad som helst för att få träffa er igen <3